Dubbelörnen

3 september 2007 13:45

Det är nog detta som precis är dilemmat. Det är bra att sonen visar var gränsen går, men... samtidigt så är livet inte enkelt. Man kommer att träffa hundragånger värre knäppgökar o somliga kommer du dessutom vara tvungen att jobba tillsammans... Så ibland får man snacka o prata ut o berätta vad man tycker o tänker till klassföreståndare o ev lärare...men sedan är det bara att gilla läget... tyvärr. Alla knäppgökar i livet kan man inte bli av med!

Lycka till
Kramar

Helena

3 september 2007 14:40

Jag känner igen det där med envisa söner.
Som du säger så måste han lära sig att handskas med situationen inte smita så fort det blit jobbigt.
Men det är inte lätt att få en 14 åring att förstå det.=)
Det löser sig nog det gör det ju alltid på ett eller annat sätt.
Känns skönt att ha det där med barn i skolan avklarat.
Även om mina är stora nu och står på egna ben så är det svårt att riktigt släppa taget,de är ju ens barn hur stora de en är.=)
Hoppas du får må bra hela dagen idag.
Kram vännen!

maria

3 september 2007 17:24

Dubbelörnen: Ja, det är så det är, samtidigt som jag vill att han går på lektionerna så vill jag att han ska säga ifrån och underkasta sig på en och samma gång, är det konstigt att vi brinner upp ibland???!!!

Kramar

maria

3 september 2007 17:26

Helena:Jag förstår precis hur du menar... Barnen är alltid barnen men olika jämna vingar... På ett eller annat sätt får det ju lov att lösa sig helt enkelt...

Kramar på dig, vännen!!!

Sotaren

3 september 2007 17:28

Hej Maria :)

Så det går inge bra för sonen :(
Hoppas att det går bra för han imorgon då.

Jaha så ni haft sol idag, det har inte vi haft här mest regn och styggväder :(

Jaha litet missförstånd på det du hade skrivigt om "gubben", får hoppas att går bra men sin ide nästa gång han kör igång :)

Hoppas att det är bra med dig idag :)

Många kramar / Sotaren

maria

3 september 2007 19:05

Sotaren: Njae, det är en lärare han inte riktigt fixar, vi får väl se vad det blir av det...

Japp, sol nästan hela dagen, så synd med tröckväder för er...

Staket med grindar blir nog klart i veckan, ska bli såå skönt...

Jag har inte mått så bra under dagen men är lite bättre nu på kvällen...

Hoppas att allt är väl med dig!!!

Kramar

Sotaren

3 september 2007 19:20

Hej Maria :)

Synd att du inte mått så bra idag, bra att det börjar bli bättre :)

Hur var det med "nykommlingen" och familjen då, bara bra?

Så han har kommit på ett sätt att lössa problemet? Det lät ju bra :)

Ja vad ska man säga? det är väl så där, börjar jobba på Torsdag, men det blir nog bra det kanske (ett tag)?

Många kramar / Sotaren

maria

3 september 2007 19:44

Sotaren: Jag kanske får må bättre imorgon...

Nykomlingen hade det helt okej efter en lite turbulent dag idag...

Det låter sådär att börja jobba... Det blir nog bra...

Kramar

Annelie

3 september 2007 21:32

Klurigt det där. Självklart kan han ju inte låta bli att gå på lektionerna, men det krävs ju ett krafttag från den knäppa läraren också. Han kan ju inte bara se det som din sons fel, eftersom ni talat om vad som feler. Hoppas verkligen att det blir till något positivt, framförallt för sonens räkning. Det är inte lätt alla gånger att krypa till korset.
Jag tror det kommer gå bra/kramar

maria

3 september 2007 21:58

Annelie:Nej, jag vet... Det är många delar i det hela, hoppas att vi ka lösa lite imorgon...
Kramar på dig vännen!!!