Vi for till huset och jag packade faktiskt upp ett par kartonger så att vi skulle kunna få med oss dem hem igen och packa med nytt gods...

I huset såg vi att elektrikern blivit klar med sitt och han hade faktiskt dragit ut el så att vi kan ha en lampa vid entrén... Bra med folk som tänker... Så på vägen tillbaka stannade vi vid bauhaus, där köpte vi dörren till 17-åringens rum som ska få sitt golv färdiglagt imorgon om turen står på min sida. Vi fann oxå en dörrmatta och , vilken tur med en klok elektriker, en snygg utelampa... Maken kom ihåg att vi behöver lite mer halkremsor till trappan oxå, tur med en klok make...

Barnen börjar vara lite halvt upp och ner nu men det är ju vi vuxna oxå så det är väl inget konstigt med det. Katter är ju ett litet problem när man ska flytta. Funderar på att ta med den lugnaste, Jesper, redan imorgon med en kattlåda för då kan han i lugn och ro få gå där och lukta in sig och vänja sig. Vi kommer ju dit varje dag så det går ingen nöd på honom. Då kan vi ta med Tjoppe på fredagen, honom litar jag inte på för fem öre, så honom vill jag inte ha ensam i nya huset förrän vi sett hur han reagerar....

Måste försöka ta mig i kragen och gräva upp de två rosorna jag vill ha med mig och lite alunrot, jag har ju inget att sätta det i men jag får göra något provosoriskt så länge. Nä, nu börjar maken med sitt race igen och 17-åringen gnäller över sin mobil, som för övrigt var min innan han tog över den. Varför han tog över den? JO, för att hans var kass... Det är bara det att den mobil han tagit över ifrån mig fungerade alldeles utmärkt i min ägo men nu verkar ingenting fungera på den längre.... Man kan misstänka att sonen och mobiler inte riktigt går ihop...

Tänk så det kan vara med teknikens under.....

Solsken önskas nu!!!

Först ett par rader. Läste precis DN och där står det att läsa om att myspace i USA har lämnat ut sexualbrottslingars profiler. Nu vet jag intet om vad myspace är och har inte följt händelseutvecklingen i detalj men det gav mig några tankar...

Många av de som begår sexualbrott har själva varit utsatta för sexualbrott men inte alla. Vad gör skillnaden? Varför begår inte alla de brott de själva utsatts för om många gör det? Många sexualförbrytare "ber om hjälp", de vet att det de gör är fel (särskilt när det gäller övergrepp mot barn) de vill "bli stoppade" men inte alla. Hur kan det bli så? Skulle det kunna visa att det finns ont och gott medfött och i större och mindre doser hos vissa?

Som sociolog har jag svårt att tro det, jag tror snarare att formandet av vissa ger en större avsaknad av empatisk förmåga än hos andra, formandet av vissa ger en större avsaknad av självkontroll, samvete och moralisk medvetenhet än hos andra. Vissa som utsätts för brott skulle alltså ha sämre förutsättningar och med tiden själva begå brott och andra har högre förutsättningar för att undgå att själva begå brott. Då hamnar vi direkt i miljön, den sociala miljön kring varje enskild individ och då börjar det sociala nätverket och samhällsapparaten få en hög betydelse för hur många som blir brottslingar  och brottsoffer.

Kan uthängande av sexualförbrytare leda till färre brott? Kan det vara en väg för att hjälpa eventuella blivande brottsoffer att skydda sig själva i högre utsträckning? Kan det leda till att människor mobiliserar sig till en slags självutvald lynchmob? Är det fel, rätt??? Om ett av mina barn skulle varit utsatt för sexuella övergrepp skulle jag då tänka mindre på detta med hur förövarens förflutna och befintliga resurser ser ut? Skulle jag då självutnämna mig till lynchmob och "hämnas" för att skydda andra barn? Vart kommer denna gräns att hamna? Vi måste ju skydda oss själva och våra barn (läs alla barn) men till vilken kostnad???

Svåra frågor det här men viktiga och det måste talas om, brott som är så svåra att ingen vill ta i sin mun måste ventileras, de måste få sitt riktiga ansikte beskrivet och nämnas vid sitt rätta namn, annars stoppar vi huvudet under kudden och "hör inget", "ser inget" och "säger ingenting".

Kram till ALLA som behöver