DHL ringde strax före fem på eftermiddagen och berättade att de inte lokaliserat vår dusch.

Vår dusch lämnade Göteborg tisdag den 5/6 och DHL håller med om att vi borde ha fått den i förra veckan... Men nu vet alltså ingen något om var vår dusch befinner sig.

Kände vår dusch att den skulle få arbeta något alldeles förfärligt här i värmen och i sexpersonsfamiljen??? Ville den inte göra sitt arbete??? Är den lat? Då vill jag nog inte ha den... Här behöver vi svalka av oss!!!

DHL skulle återkomma imorgon, förhoppningsvis med en lokaliserad och snart levererad dusch.

en sak med det här att flytta är mina nu fyra förvaringslådor.

Förvaringslådor, det låter som lådor man förvarar sina vinterkläder i men det är det inte. "Lådorna" jag avser är ett lådor som innehåller alla mina dagböcker ifrån jag var sju år gammal ( med undatag för 7-8 år, som jag medvetet slängde), de innehåller kort och brev för ungefär lika många år och små minnessaker som tågluffarkorten och kartor och så vidare.

När jag packar upp så har jag så lätt att hamna i dessa "lådor", jag tror jag tänker varje gång att jag måste rensa dem så att jag kan fylla på med nytt stoff i min honungsburk... Så blir det inte, jag går igenom, sorterar och plockar med allt och minns naturligtvis, inte kastas något inte.

Jag ökar antal lådor istället, vackra lådor ska det vara!

Är det knäppt?

Jag tror inte det....

kommit igång ännu så är det ingen mening att försöka starta...

Läser i Dn att sjuk och aktivitetsersättningar ökar enormt hos unga och att det är psykisk ohälsa som dominerar och det är fler kvinnor än män.

Som en sammanfattning säger försäkringskassan:

"Sammanfattningsvis, skriver Försäkringskassan, visar studien av hur diagnoserna förändrats en alarmerande ökning av de två stora diagnosgrupperna just hos de yngre åldersgrupperna. Och eftersom förtidspension och sjuk- och aktivitetsersättning ofta innebär ett permanent utträde ur arbetslivet innebär det stora förluster för individ och samhälle." Ur DN på nätet 11/6-07

Förluster, ja, för individ och samhälle. När det talas om förluster så antar jag att man talar om de individuella och samhälleliga  ekonomiska förlusterna. Men man skulle kunna ta la om andra förluster... Såsom att människor med någon form av funktionshinder/sjukdom har det svårare att ta del av olika saker i samhället och med sjukersättning så begränsas de även av ekonomin när det gäller att kunna ta del i olika aktiviteter, att leva det där fullvärdiga livet man talar så mycket om.

Jag tycker att det är spännande med detta för jag ser att man i regel ser på vilka ekonomiska förluster som görs och när man söker lösningar så gör man det ofta med utgångspunkt att ändra på regler så att man inte kan "fuska" eller att sänka och reglera ersättningar så att det inte "kostar" lika mycket.

Personligen skulle jag finna  det mer tillfredställande att undersöka randiga och rutiga orsaker till det ökande problemet för att se vilka förebyggande åtgärder som skulle kunna komma till stånd eller oxå inte komma till stånd för att det skulle "kosta" för mycket.

Ja, inte vet jag men det känns mest rätt att leta rätt på roten till ett problem istället för att hela tiden undersöka konsekvenserna. Det blir som att sjuka och funktionshindrade ska ha dåligt samvete för att det är en belastning för samhället, de utarmar välfärden etc.

Kanske är jag partisk då jag själv är sjuk men jag har för mig att jag resonerat likadant innan jag blev sjuk oxå, det är väl en fråga om människosyn...

Kramar till alla som behöver, en extra till sjuka och funktionshindrade

igång, helt enkelt.... Har satt på en tvättmaskin och ringt DHL angående duschen men mer är det inte.

DHL ringde tillbaka och meddelade att de helt enkelt inte har en aning om vart vår dusch är och att de nu blir tvugna att rent fysiskt leta igenom terminalerna med gods för att försöka att lokalisera den. De kan inte heller förstå de budskap vi har fått genom internetsupporten... Snacka om att veta vad man gör!

Dessvärre är den betald och färdig redan annars hade jag gett upp och letat reda på en annan dusch. Nä, ska man ta tag i lite kartonger snart eller ska jag fortsätta att slappa denna dag. Har liksom inte ens någon lust att ta tag isaker. har väl varit lite för mycket ett tag så man kanske behöver låta saker vara för att få tillbaka lusten att komma iordning igen.

Men energin vill inte riktigt infinna sig. Jag har använt morgonen åt att kommentera i alla bloggar jag läst men inte orkat kommentera i tidigare.

Önskar så att jag hade fotogrejerna på plats så att jag kunde lägga in lite bilder. Snart...

Studenten gick bra som jag nämt. Dock mådde inte studenten så vidare bra framåt kvällen. Han hade som säkert många andra studenter struntat i värdet av att få i sig vatten och något att äta så när det var dags att ta sig till förfesten med klassen så insåg han att han inte mäktade. En god insikt och förmåga att veta när det är dags att dra sig tillbaka.

Dock var han inte så sugen på att stanna kvar på den gamla orten och därför bestämdes väldigt sent att han skulle följa med oss hem. Första gången för honom som han skulle se vårt nya hem. Han har hittintills vägrat följa med. Detta innebar att vi, när vi kom hem, var tvungna att ta fram hans säng och en del annat så vi kom i säng kl. 02.00, phu, pust och stånk...

Det har gått bra i alla fall och även om sonen inte vill bo här på orten för evigt så verkar det duga så länge....

Idag börjar verkligheten för de som tagit studenten, inklusive sonen, arbetsförmedling! Here we come!!!

Själv ska jag ta det lite lugnt idag med, ska försöka komma i fatt mig själv energimässigt tror jag. Kanske plocka lite i kartongerna och säckarna men i övrigt så ska det få bli en lugn dag...

Kramar till alla som behöver