men hur länge återstår att se... Det har varit riktigt tungt och jag mår illa hela tiden av yrseln, medicinen vill inte riktigt ta denna gång...

Igår fann jag i alla fall en del av det som hade fått ben och sprungit iväg. När man letar runt bland alla kartonger efter lite saker så blir man nästan lite tokig... Som att leta efter en nål i höstacken, typ...

Har varit runt o hälsat på lite...

Det är fortfarande grått men regnfritt här.

Minstingen har ingen lust att klä på sig, i vart fall inte byxor o tröja men strumpor vill han ha. De är lustiga!!!

igår och denna börjar inte mycket bättre...

Vi vaknade strax efter sju idag, minstingen o jag. Har ätit lite frukost och utfodrat katter o hobbe... Men det snurrar så dant i bollen så jag blir nog tvungen att lägga mig en stund igen. Inte för att det blir bättre med snurrandet av det utan för att minska olycksrisker och för att stå ut. En sak är i alla fall säker och det är att det blir ingen bilkörning idag...

Här är det grått men inget regn...

Ha en fin förmiddag!!!

mitt under maten så sa det tjong bara och sen fick jag gå och lägga mig, det var första snurrattacken som jag nära på behövde hjälp att ta mig till sängen....

Har sovit fram tills nu och nu men känner mig fortfarande väldigt ostadig. Ska inte ge mig på några storslagna projekt ikväll inte, ska hålla mig lugn och fin...

Minstingen har precis premiärduschat!!! Han tyckte att det gick jättebra att duscha i den nya duschen och det var skönt vatten, sa han...

Tänker en del på att vi är en hel del som är sjuka/skadade på ett eller annat sätt som funnit varandra genom bloggandet och ofta kommenterar vi varandra och peppar varandra och då kom jag att tänka på en dikt som min gymnasielärare gav oss första skoldagen och sen återkom vi till den ofta under utbildningens gång. Det är en 85-årig dam i USA som har skrivit den.

"Om jag fick leva mitt liv igen

Jag skulle göra fler misstag nästa gång

Jag skulle slappna av och ta det lugnt

Jag skulle vara tokigare än i det här livet

Ta färre saker på allvar

Ta fler chanser

Jag skulle bestiga fler berg

och simma i flera floder

Äta mera glass och mindre potatis

Jag skulle kanske ha fler verkliga problem

men färre inbillade

Jag är en sån som lever förnuftigt och klokt

timma efter timma

dag efter dag

Visst har jag haft mina ögonblick

men om jag fick leva om mitt liv igen

skulle jag ha fler

Jag skulle faktiskt försöka att inte

ha annat än ögonblick

det ena efter det andra

Istället för att planera så många år i förväg

varje dag

Jag är en sån som alltid tar med mig

termometer och vattenflaska,

regnrock och fallskärm

Men om jag fick leva om mitt liv igen

skulle jag ta mindre packning

Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren

och fortsätta senare på hösten

Jag skulle dansa mer

Jag skulle åka fler karuseller

Jag skulle plocka fler maskrosor"

Jag tänker på denna ibland när jag hör försiktighet och tveksamhet hos andra inför vad man klarar eller inte...

Den är bra!

Jag undrar vad polisen skulle ha tyckt om vårt sista flyttlass till nya huset... Tur att jag vet att maken är mästare på att surra last...

på sin fotbollsskola men det regnar ju så mycket så jag vet inte riktigt hur det blir med det....

Han har varit med ett par gånger, förra söndagen var det hällregn, vi gick dit och så ställde tränarna in det hela på grund av regnet som övergick till hagel... Det är så härligt att titta på när knattarna spelar boll. de springer i en samlad tropp efter bollen, alla befinner sig på samma kvadratmetrar av planen, förutom målisarna som sitter i sina mål och tittar på småkryp bland gräset.

den där bokhyllan som maken slet med på förmiddagen... Vi kan väl säga att det var inte direkt en ikeamöbel att skruva ihop... Maken själv sa att om bokhyllan inte hade varit så fin så hade han kastat ut den för länge sen under ihopmonteringen...

Det kan han väl ha rätt i då, det blev bra men jag vidhåller fortfarande att möblerna kanske är lite väl i största laget...

Nu är det bara alla böcker som står hos lillasyster som ska hit och ställas iordning... Först nu har jag kommit dithän att jag börjar leta efter bortsprungna kartonger... Jag förstår inte, ingen matar dem och ändå får de ben och springer o gömmer sig...

duscha... Så nu är det bara allt kakel och klinker som ska på plats oxå, när nu avloppet har grävts ur klart och det har lagts i nytt.... Snart så...

Minstingen tycks ha funnit en av sina nischer oxå.

min skriv och arbetsplats, som synes så är den redan överbelamrad men det ska snart vara borta...

Under kaffet så festade jag o maken på en bulle oxå och då passar Hobbe på att "tigga" lite...