annat... Olika exempel på det är att det är svårt att prata med någon om att den dricker för mycket, kör för fort eller att den är svår att tala med, verkar arg osv... Oftast är såna saker svåra för att det är känsliga bitar/områden... Vi är väldigt mycket för att man inte ska lägga sig i och det är nog en bit i det hela... En annan sak är att man inte vill såra någon och då blir det extra kittsligt. En tredje sak är att det inte alltid man har rätt eller fel för den delen.

Jag skulle tro att några av de mest kittsliga saker att tala om är alkohol, barn och olika beteenden om någon blir för arg eller för av något. Det svåra i det är ju att det kan vara för mycket för mig men inte för andra... Vissa saker är ju i alla fall mer klara som att om någon nyttjar så mycket alkohol att den blir till en annan eller att den skadar sig själv eller andra, ja då är det FÖR mycket... Om barn far illa så är det FÖR mycket.. Om ett beteende skadar personen själv eller andra så är det FÖR mycket...

Det svåra med det är att när människor kommit fram till FÖR mycket så är ofta så stora skador redan givna... Så vart går de gråa gränserna, nyanserna? Om en människa man känt länge genomgår i det närmaste en personlighetsförändring har man då kommit till grågränsrikets land???

Vem är människa att se/bestämma vart gränsen går eller inte? När ingriper man, och till vilket pris? Om en människa dricker för mycket vem är vem att veta det?

Det är aldrig lätt med de gråanyansernas land och det är inte alltid lätt att stå bredvid när man inte förstår eller mår dåligt av hur andra mår.

ljumma vindar var det att vakna till.

Efter ett telefonsamtal med min lillasyster visade det sig att morgonens första prov skulle bli att tala med systerdotter och 14-åringen om internetanvändande och vilken ton man bör ha på msn... Hm, konsekvens! Utan internet i ett dygn eller två, faktiskt...

I morse fick jag sova ordentligt länge, gick upp kvart över åtta och minstingen vaknade runt halvnio. Skönt!!!

Dagen ska fyllas av trädgårdsarbete av barnen och jag fortsätter väl att foga tegel om jag är stadig nog, det börjar vara de övre regionerna kvar av väggarna nu och då krävs det att man är stadig och inte vinglig och yrslig...

Hoppas det blir en skön förmiddag!

är så "duktig", som idag så ville systerdottern och 14-åringen ha något att göra... Jag kommer på snilleblixten att de kan ju få måla minstingens lilla leksaksrum vitt, så slipper jag och så kan de få en slant för det... Då kommer minstingen och ser mycket förorättad ut fast jag inte ens hade öpnat munnen ännu, han ville få vara med och måla han med... Jag ser ju den pedagogiska vinsten omedelbart, det är ju så att ALLA ska hjälpas åt och få känna sig duktiga ibland...

De började måla, jag gick och fogade lite på tegelväggen, det lät bra däruppeifrån, skratt och prat och visst FÅR man ha roligt när man arbetar!? Sen gick jag upp för att kika och barnen var mer vitmålade än väggarna, dessutom hade minstingen inte riktigt rätt uppfattning om vad som händer med färg under fötterna när man springer ut på alldeles nya golv...

Såja, göra rent och organisera upp arbetet lite så blir det bra men ibland ångrar man sig, kanske hade varit mindre arbete med detta om man gjort det själv???!!!

Är fortfarande väldigt yrslig/gungig så det blir inte att klättra på stegar överhuvudtaget idag.

Solen lyser!

rädd för sånt oxå... Jag har en extrem äckelrädsla för ormar, ser jag en på vägen så hoppar och dansar jag fram, kunde jag flyga så skulle jag göra det. Maken säger att det ser ut som om jag försöker flyga när jag studsar fram för undvika bli bite. Ännu roligare har maken när det bara är en snok som ligger och solar sig...

I DN läste jag precis om små trädgårdstomtar som skickats ifrån England till Australien och inuti dessa fanns det ormar och ödlor, ödlor är ju nästan lika hemska menar jag... Jag kommer nog aldrig ha några trädgårdstomtar i vår trädgård, ännu mindre efter denna läsning... Det spelar ingen roll hur små oddsen är.

Här har vi haft en liten glasstund och solen har vunnit kampen och värmer oss ordentligt efter denna regninga och småkyliga midsommar...

Maken pular med det mesta, jag tar det fortfarande lugnt. Det måste snurra lite mindre innan jag kan köra igång med något.

Snart ny vecka, jag hoppas vara så pigg någon av dagarna så att jag kan åka och handla lite blommor att plantera i utekrukorna. Det ser lite mer somrigt ut så.

även om det blev att grilla på trappan, under tak...

Jag lyckades få stå upp resten av dagen efter den lilla sessionen på förmiddagen... God mat och trevligt folk på kvällen och sen stupade vi i säng.

Jag har nog tagit lite för mycket av min energi i helgen så imorse fick jag vända åter till sängen efter frukost och åka karusell. Har legat och snurrat fram tills alldeles nyss. Nu tänkte jag att jag skulle runt och hälsa på lite medan jag känner mig någorlunda.

Här gör solen tappra försök att ta sig fram, den kommer nog att lyckas framåt eftermiddagen!

Fogsmet har det blivit och jag står upp, mår ganska bra efter anfallet på förmiddagen...

Snart kommer nog ett foto på tegelväggen för snart är det nog färdigt... Sen är det ju den där eldstaden som ska in oxå, hm, det har visat sig att vi nog har totalstopp i skorstenskanalerna, någon sotare på cybern???

Snart kommer systern, maken försöker bära upp grillen till trappan igen för att det regnar fortfarande men grilla ska vi...

Lite mer kloka ord: "Den största av alla svagheter är fruktan att synas svag"!!!

Imorgon säger de att det ska bli sol igen, typiskt när midsommar är över...

det går lika bra att leka med gottet som innan när de var utan...

Jag är väl lite ombytlig ibland, jag vet inte men jag skippade småplockandet och tog mig för att plocka ordentligt istället så jag möblerade om makens och mitt sovrum... Vi hade talat om att göra det för att det skulle bli mycket mer praktiskt och större. Det blev det oxå, himla bra faktiskt så nu möblerar vi inte om där något mer...

Nu är jag ytterligare lite redigare i skallen så jag ska nog ta och göra lite fogsmet i alla fall så kan jag hålla maken sällskap i köket medan han håller på och förbereder maten...

Snart börjar man bli lite hungrig faktiskt....

vila en liten stund och slumrade faktiskt in allt lekande till trots runt ikring mig... Det var väldigt skönt i alla fall, jag behövde det för jag hade det så snurrigt i huvudet just då... Är fortfarande rätt ostadig men jag kan i alla fall vara uppe... Klättrar kanske inte på några stegar eller i träd men ändå!

Mistingens rum ser ut som en krigzon just nu, alla leksaker framme och huller om buller men det gör inget, bara de har det roligt!!!

Just nu travade de iväg med maken och ska handla lite lördagsgodis, undrar jag om jag får något litet oxå, ibland så överraskar maken mig...

Nu ska jag pula lite här hemma så att det blir lite ordning tills folket kommer...

Det är fortfarande grått och regn men det finns de som haft det värre, mamma och kompani i värmland har haft det väldigt regnigt...