blev det som naturligtvis resulterar i en del tankar...
Man läser en tid hos en människa och kommenterar och vice versa och frågan är känner man varandra då??? De flesta skulle nog säga nej, andra kanske eller lite men jag måste säga att det är helt otroligt att man genom text kan lära känna, bygga upp en bild av en person och så när man väl träffas så kan den bilden stämma precis...
Egentligen är det ganska otroligt för många anser ju att text, skrift är onyanserat, att man inte kan se ansiktsuttrycken och gesterna men är det verkligen så? Jag tycker att man kan läsa mycket mellan raderna och man kan få en uppfattning om sinnestämning för stunden utan att någon skrivit det rakt ut. Med tiden kan en hel personlighet framträda...
Det är märkligt hur mycket inblick texter ändå kan ge!!!
trollpackan
25 juli 2007 13:57
Mmm, det är egentligen helt fantastiskt. På så sätt går det ju att bli vän med någon på nätet..på det viset träffade Amanda(dottern) sin kille i England som hon nu har flyttat ihop med.
http://trollpackan
maria
25 juli 2007 14:10
trollpackan: Precis!!! Helt otroligt som du säger...
Gisan
25 juli 2007 14:11
Jag håller fullständigt med dig här. Fast det beror kanske på att både du och jag läser ganska "utlämnande" bloggar. Kramar...
http://gisan.blogg.se
maria
25 juli 2007 14:20
Gisan: Det kan du ha rätt i!!! Både min och många av de jag läser är skrivna på ett sånt sätt så man får en stor inblick i hur personen i fråga är...
Kramar på dig (och vila foten, upp i högläge....) tjat, tjat, tjat... en tjatmoster är jag...*fnissar*
maria
25 juli 2007 14:34
Micke: Vill du låna??? hihihi... Ha det fint!!!
Dubbelörnen
25 juli 2007 14:41
Tror nog man blir duktig på att läsa mellan raderna o kanske är det en yrkesskada detta med att kunna få en uppfattning bara genom skrivna ordet ;)
Tycker nog att de jag träffat fr bloggvärlden överensstämmer med min bild av dem, även dialekterna *skrattar så tårarna rinner*
Kramar
http://karljohansgarden.blogspot.com
maria
25 juli 2007 15:04
Dubbelörnen: alltså där sa du något, yrkesskada, jag gjorde ju ofta samma saker, du vet...*fniss* och visst såg man på en gång på ett ark om...
Dialekter.....*asg* jaja, en del faller väl bort ibland.... Fokus hamnar på annat*skratt*
Kramar
Annelie
25 juli 2007 15:22
Visst läser man mellan raderna hs dom man besöker regelbundet. Man lär sig tolka skriften. Spännande bara det tycker jag =)
Så kulför dig att det stämde så bra med denna bloggvän du träffat.
Ha det fint/kram
http://rospinglan.blogg.se
maria
25 juli 2007 15:46
Annelie: Jag tror som du att de man läser hos ofta de har man en bild av så egentligen om man har ett antal man läser hos ofta och som man trivs ihop med skriftmässigt så borde en stor procent av dessa bli högvinster även i mötet face to face...
Det var roligt att skratta åt lite levande prat.../kram
Ella
25 juli 2007 15:49
Ja visst kan man läsa mellan raderna. Och visst beror det på den typ av blogg man läser. Det är inte alla som tillåter den inblicken.
Sedan kanske det berorpå situationen, det är ju inte alltid en person tillåter att man ser nyanserna och det som ligger under och bakom det sagda ens när man träffas irl.
Eftersom jag ofta går miste om ansiktsuttryck och gester irl så kan jag ofta tycka att det är lättare att tolka en skriven text och känslorna bakom den. Då har personen som skrivit ofta ansträngt sig för att lägga in det i orden som annars läggs i gester och minspel. När jag pratar med folk i verkliga livet så tänker de aldrig på att jag kanske missar gester och miner.
http://livetefter.blogspot.com
maria
25 juli 2007 15:53
SÅ sant ELLA!!! Det var ett utmärkt sätt att beskriva det hela, för du och jag har ju läst ett tag hos varandra och vi har tom börjat skämta via text utan förtydligande i tecken om att det är skämt, vi har lärt oss, eller? Sen har vi ju haft mer kontakt än blogg men ändå det är ju samma typ av kontakt och du är ju en av dem jag tycker mig känna genom skriften. Jag kan se framför mig gest eller utryck genom texten...
Kram på dig vännen!
Nina på Johangården
25 juli 2007 16:24
Japp. Så rätt. Men jag blir lite putt på vissa som läser mer mellan raderna än vad som står där. Eller rättare sagt, läser fel. Och en hel del av de som jag läser hos skulle jag nog kunna vara bekant med irl också. Helt utan problem.
http://ninajohangarden.blogg.se
maria
25 juli 2007 17:16
Nina: Ja, visst är det svårt... Så ibland blir man nästan övertydlig så att ingen ska kunna övertolka osv... Självklart är det ju så att många man besöker ofta på bloggen är ju såna man förmodligen skulle komma väldigt bra överens med irl...
maria
25 juli 2007 17:45
Ella: Då är vi på samma våglängd, kaiko hörsel har jag givit svar på i det inlägget...*ler*