snart i alla fall...

14-åringen har verkligen varit aktiv i detta med att faktiskt skaffa sig kompisar i alla fall, redan idag... Känns skönt med en kille som inte haft allt för lätt med detta...

Jag har haft en dag full, fylld av mycket och det tar men är oxå roligt... Imorgon hoppas jag att jag får min promenad igen för det var såå skönt, jag tänker så bra när jag går.

Men nu är det Godnatt, sov så gott och dröm sött!!!

Kanske ses vi imorgon igen!!!

att när skolorna kommer igång så infinner sig sommarvärmen och håller på att få en däckad... Här smälter vi snart bort, tur att det fläktar lite oxå...

Alla barn hemma och nöjda och glada, 14-åringen hade följt med några klasskompisar hem på lunchen och umgåtts med dem, så skönt han verkar mena det han sa igår...

Tvättmaskinen går varm och jag har haft en mindre snurr men annars så är det mest tankar och funderingar hos mig...

Jag har läst många inlägg om socialstyrelsen och de 90 diagnoserna och de förändringar man funderar över att få till stånd... Alla inlägg jag har läst har berört mig och alla inlägg jag har läst i saken har fått mig att koka en aning över hur man vill/tänker sig att behandla sjuka människor... Jag har alltid arbetat med de svagare grupperna i samhället, däribland sjuka människor och nu har jag blivit sjuk själv, det jag kan förfäras över är att det är en grupp som inte kan försvara sig, inte kan hävda sin rätt i sak... 

Jag har inte orkat kommentera, vilket jag oftast gör och bara det känns illa... Men kanske som jag skrev i mitt sista inlägg igår så orkar man inte ta till sig allt när det är mycket, även om det kan beröra en själv... Då kan jag inte låta bli att tänka på alla de bloggar jag besöker där bloggaren är sjukskrivna eller har sjukersättning... Hur de måste känna sig, man blir uppmålad som den svaga länk som suger ut samhället och som att man egentligen inte är sjuk, då hamnar man som utpekad snart i såna tankar om sig själv i andra sammanhang... Det skulle kunna kallas för diskriminering.

Vilka är vilka att göra en bedömning av vilka diagnoser som kan räknas till "diffusa"? Om ett gäng diagnoser idag blir klassade att vara "diffusa", vilka nya kommer då att klassas som det imorgon? Hur långt ska det gå???!!!

Tankarna mal på i ämnet och jag tror aldrig att det kommer ta slut men det jag hela tiden kommer fram till är punkten om människosyn... Det är ju ändå vilken människosyn man har som gör att man sätter ett människovärde, jag, dum och naiv som jag är har nog ändå trott att vi skulle försöka att hålla ättestupan och fattigstugorna stången men vem vet....

Nu hoppas jag på en någorlunda kväll!!!

böcker idag, egentligen med anledning av en hel del bloggar jag stött på... En del bloggar läser man dagligen, andra då och då, ofta och sen finns det dom man ramlar över och besöker igen och de som inte passar en själv alls...

En del bloggar skriver om mycket svåra saker, som jag blir intresserad av, andra om mer vardagliga ting som kan vara nog så svårt att hantera i mellan åt och därför fångar intresse... Men till de en del av bloggar jag läser så finns det en del gemensamma punkter... Barn till alkoholiserade föräldrar, barn utsatta för övergrepp av olika karaktär och där fastnar jag ganska ofta...

Jag vet oxå att det finns en del bloggar jag besöker som har stick och skär problematiken, där fastnar jag ofta oxå... Jag vet att många ställer sig så förvånade inför att någon med vilje kan åsamka sig själv så stor skada, nästan så att livet går till spillo och det händer ju oxå ibland... Då tänker jag på att det är egentligen en urgammal metod att fjärma sig, klara av, att hantera själslig/känslomässig smärta... Man ger sig själv en fysisk smärta för att klara av den inre, eller att dämpa den för tillfället, lindra, låta något annat kännas värre just då...

I alla fall så kommer jag att tänka på ett på ett par böcker som jag läst och läst, många gånger... De är riktigt bra och olika varandra...

Först Tully av Paulinna Simons... Den är mer en fiktiv roman, mycket läsvärd.

Sen Ohörda rop av Gitta Sereny som är en verklighetsbaserad berättelse/pusslande om fallet Mary Bell... Oerhört stark och läsvärd!

Sist ut kommer Zebraflickan av Sofia Åkerman som skriver utifrån sig själv och den är oxå mycket läsvärd...

De här böckerna är inga snälla böcker där man som läsare njuter , det är tunga böcker som får många tankar och funderingar att spinna igång...

sprack dagen... Nej då, jag fick en jättetrevlig förmiddag och stod upp oxå... Min lillasyster ringde och kom över en stund så vi drack lite kaffe och jag fick en försenad födelsedagspresent, två böcker, fantasy, och som jag behöver böcker just nu... Vi snickesnackade länge och väl och sen tog vi en promenad till ett ställe som säljer hantverk och glass... Jag köpte både två kulor glass och hantverk...

Tvätten!!! Äh, den glömde jag bort men jag ska ta tag i den nu och sen ska jag vila en stund för nu börjar jag bli lite dan...

Har tänkt på mina funderingar ifrån gårdagskvällen och kommit fram till att jag ger mig och familjen denna vecka på sig att komma in i vardagen lite mer och så tar jag tag i mitt i nästa vecka... Så blir det, tror jag i alla fall om inte maken har en annan åsikt i ämnet...

Jag som hade lite grejer jag skulle ha skrivit om idag men det får bli lite senare i eftermiddag!

Nu hoppas jag på en bra eftermiddag!!!

Morgonen startade raskt med att minstingen säger: Mamma, klockan är halvåtta, ska jag inte till lekis då??? Vroom så var jag klarvaken och stirrade på klockan... Hm, den har sackat men inte var den halvåtta utan halvsju vilket är den tid jag ska upp så... Ingen fara, ingen panik, bara upp och göra det som ska göras...

Hittade en runda som med promenaden till fritids totalt tar ca en timme att gå... Bra för Hobbe och bra för Matte men båda kommer nog att ha lite träningsvärk här ett tag men det är ju bara att fortsätta och envisas så går det bra...

Jag hoppas på en god förmiddag och på att jag grejar att stå upp så pass att tvättmaskinen kan få rulla hela dagen, det behövs!!!