dra mig tillbaka... Nog för att dagen förmodligen har varit mest spännande för barnen men jag fick mig nog en försvarlig del av spänning jag med och den har tagit ut sin rätt på mig känner jag...

Sen är det väl så att nu har vardagen rullat igång och nu har jag inga skäl längre, jag har inga orsaker att skjuta upp det som jag vet att jag måste men inte vet om jag vill...

Eftersom vi flyttat och bytt län så måste jag söka en ny läkare här på orten, inte för sjukskrivningens skull, den har min företagsläkare hand om samt mina mediciner utan för att få remiss till öron som kan ta reda på hur mycket min hörsel skadats under detta år...

Sen måste jag ju även få en remiss till magnetröntgen för att se om "bönan" (tumören) i hjärnan har vuxit eller inte... På något sätt bär det mig emot. Jag minns väl kanske all den skräck och turbulens som hände i mig när jag först fick veta om den överhuvudtaget och sen allt runtomkring... Jag vet att jag måste men samtidigt känner jag att ja, än sen då, jag lär väl märka om den växer... Inte förnuftigt eller logiskt alls jag vet men ...

Jag tror att allt funderande kring det just nu och vetskapen om att nu kan jag inte dra mig för det längre, kanske tar mer än jag anar... För jag är så trött...

Men nu, så drar jag mig för det i alla fall för kvällen och  natten för nu är det Godnatt, sov så gott och dröm sött!!!

Jag är hungrig efter denna dag så det ska gå i...

17-åringens flickvän blir här på  mat oxå, de har väl mycket att tissla och tassla om nu förstår jag... Flickvännen har börjat gymnasium på annan ort än 17-åringen så... Så här mycket tid som de varit ifrån varandra idag, det har vi inte sett på nästan hela sommaren...

Står i valet och kvalet om jag ska ta mig en kvällspromenad sen. Har varit lite svårstartad efter snurren och så kan man ju få lite träningsvärk när man inte gått promenader på ett bra tag. Ja, vi får se hur det blir, först energi och sen får vi se... Det finns en runda jag skulle vilja gå för att se hur lång den är...

Hoppas på en bra kväll och att jag kanske får något gjort!!!

här känner jag... Minstingens tankar kring dagen var helt enkelt att han haft roligt och har så många kompisar... That´s it, liksom!!!

Fritidset ligger lite längre bort än vad skolan, som han börjar nästa år, gör så det blir en liten promenad för honom morgon och eftermiddag, jag vet inte om jag ens vill tänka fram mot vintern för hur det ska bli då... Jag förstår inte alls de som bor långt upp i sverige, jag förstår inte hur de överlever vintrarna, jag har svårt att ta mig igenom vintrarna här, med täckbyxor och täckjacka... Täckbyxorna åker på redan vid -5 grader... Annars skulle jag frysa till is...

Nä, vilken bra dag det här blev även om jag haft en snurr och känner mig groggy nu...

Jag hoppas på en bra eftermiddag/kväll nu!!!

hönsig och satte mig på trappan och spanade mot skolan som bara ligger ett bollkast här ifrån men ingen 14-åring dök upp... Började bygga upp olika scenarior, så där som man kan göra... Konstigt nog så är inga positiva utan av en mer tragisk karaktär... SEN kom han och såg jätteglad ut!!!

Så varm det kändes då, bara det strålande leendet var nog, sen tog vi lite fika i trädgården och han fick prata av sig om alla intryck... Han konstaterade efteråt att vänner skulle nog trots allt inte bli så svårt, han som tycker sig ha oerhört svårt att skaffa vänner. Det har hänt mycket med honom i sommar och jag tror att han oxå ser det lite befriande att börja på nytt i det avseendet... Han trodde oxå att han skulle kunna "uppföra sig", ja, lille vännen om du visste hur duktig du är på att uppföra dig, att trampa i klaveret, det gör alla då och då och särskilt i tonåren... Sen slog han fast att han trodde att det skulle bli lättare att sköta studierna i den här skolan... Så bra!!! Hoppas att det håller i sig i två veckor ungefär nu så är oddsen för att det fortsätter så bra, så bra...

17-åringen som hade en underbar lärarinna på gymnasiet på gamla orten var inte riktigt lika impad men trodde nog att det skulle funka... Han hoppade ju av sin linje på förra orten på grund av att de läste så olika på de båda orterna så därför börjar han om på första året här trots att han skulle ha påbörjat sitt andra år... Det blir nog bra med honom oxå, han är däremot så social, vi brukar kalla honom för den sociala kameleonten, så bara han kommer in, ge honom en vecka så vet vi hur resterande tre år blir...

Phu, så var det i alla fall och minstingens betyg kommer senare när jag och 14-åringen ska hämta honom... 14-åringen ska få lära sig vart fritids ligger  så att han kan hämta när jag inte mår bra!!!

Jag hoppas på en bra eftermiddag!!!

kickbike hela vägen till fritids, drog en vurpa oxå men var så sugen på fritids att han inte ens kollade om han gjorde sig illa som han brukar... Väl där gav han mig en kram, tittade på fröken och mig, suckade och sa: Nej, prata ni men jag går upp och leker jag... Så det gick väldigt lätt!!!

Hobbe har tappat all hundvett under dessa slömånader och nu kommer matte att ta i krafttag med honom, han drar som en tokig så till slut så släpar tungan i backen på honom... Så promenaden blev något kortare än det var tänkt...

Väl hemma igen så satt två lite nervösa ungdomar och ville prata, prata och prata... 14-åringen hade det nog värst då han inte känner någon ännu medan 17-åringen vet de flesta som ska gå i hans klass redan... 14-åringen har dessutom satt upp mål för sig själv berättade han och det var att han skulle sköta skolan och få vettiga betyg och att han skulle skaffa sig vänner, något han hade ont om på gamla orten... Visar på mognad att se och vilja, tycker jag!!!

Så nu sitter en nervös mamma här och väntar hem dem för att få höra hur de tyckte att allt var...

Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att allt går bra för ungdomarna, mistingen har jag ingen oro för...

Ny vecka, ny dag och ny ordning... Har varit uppe en stund och ska nu väcka minstingen... Frukost, borsta tänderna och iväg...

De andra ville ha stödväckning i dag de med, det är ju så att de har haft ett tre veckor extra långt sommarlov oxå i och med flytten så det kan de väl få då... Men väckarklockorna ska komma igång igen...

Hinner inte på min cyberpromenad nu direkt för efter minstingen gått till lekis så ska Hobbe och jag ut på en promenad i det vackra vädret, tänk att det blev lite sommar i alla fall...

Jag hoppas på en bra förmiddag för alla!!!